Därför är ett vasstak det bästa taket
1. Ett vasstak är helt naturligt och miljövänligt
2. Vasstak är ett väl beprövat tak med har lång tradition och har lagts sedan förhistorisk tid
3. Ett vasstak är otroligt vackert och ger huset karaktär
4. Vasstak har, rätt skött, lång hållbarhet
Vasstakets historia
I arkeologiska utgrävningar har man hittat spår av vasstak som är från år 7000 f.kr. I en bok skriven 50 e.kr. nämns det att germanernas tak var täckta av vass och i våra trakter omnämns det under 1400-talets slut. Halmtak och vasstak har lagts som takmaterial sedan urminnes tider och historiskt var det mest vanligt i trakter kring sjöar och hav eftersom det fanns vass att tillgå där. Kvaliteten på vassen och således även på taken varierar dock vädligt mycket historiskt sett eftersom växtplatsen för vassen avgör om den kommer att bli bra eller dålig som takmaterial.
Idag har vi möjlighet att lägga vasstak oavsett om man bor nära hav eller sjö och vi väljer omsorgsfullt ut den bästa vassen.
Var lägger man vasstak?
Ett vasstak passar på flera olika typer av byggnader, allt från torp till Skånelängor, kringbyggda Skånegårdar, förråd och uthus och är oftast lika vackert på ett helt nybyggt hus som på ett gammalt hus. Traditionellt har vasstak varit vanligast i den södra delen av Sverige och än idag är det oftast här som vasstaken återfinns.
Vad ska man tänka på när man byter till vasstak?
Att byta från exempelvis ett tegeltak, plåttak eller papptak är relativt vanligt. Något som är bra att tänka på är att takets lutning måste vara tillräcklig för att det ska passa med ett vasstak. Ett vasstak rekommenderas inte att läggas på ett tak med mindre lutning än 45 grader. Optimalt är en lutning på 55 grader men ju brantare lutningen på taket är desto längre livslängd får vasstaket.
Lägga nytt vasstak
Att lägga ett nytt vasstak på en nybyggd byggnad går lika bra som att lägga det på en befintlig byggnad. I det fall det ska läggas på en helt ny byggnad kommer vi gärna in och konsulterar redan på ritningsstadiet och för en dialog kring hur stommen till taket ska utföras för att på bästa möjliga sätt passa för att lägga ett vasstak på. Här är det också viktigt att tänka på exempelvis om eller hur taket ska isoleras.
Underhåll av ett vasstak
Med rätt underhåll har ett vasstak lång livslängd på c:a 35-50 år. Som vasstaktäckare genomför vi löpande underhåll av vasstak som exempelvis lagning av taket, omläggning av takets ryggning, rengöring av taket med borttagning av alger, löv, barr och mossa. Ett vasstak ska helst vara rent från annat organiskt material. Vass som har möjlighet att andas fritt har längre hållbarhet och håller sig torrare. Något som husägaren själv kan göra är att hålla fritt från buskar och trä runt huset. Om det är fritt från buskar och träd minskar risken för att löv samlas på taket samt att grenar gör åverkan på taket genom att skava eller gå av i en storm.
Hur länge håller ett vasstak?
Den möjliga livslängden på ett vasstak är beroende av flera olika faktorer men rätt lagt kan ett vasstak hålla i 35 till 50 år. Den möjliga livslängden beror på faktorer som hur mycket taket lutar, hur konstruktionen under vassen ser ut, takets läge i förhållande till väderstreck, vind sol och träd, taktäckarens skicklighet, kvaliteten på vassen samt hur taket underhållits. Ett torrt vasstak håller längre så för att öka takets livslängd är underhåll såsom borttagning av alger, mossa, löv och barr samt att hålla rent från buskar och träd runt taket viktigt.
Hur säkert är ett vasstak vid brand?
En brand uppstår när brännbart material, värme och syre samverkar och när en av dessa faktorer saknas kan inte brand uppstår. Som vasstakstäckare minskar vi brandrisken genom två metoder som båda innebär att utesluta syre.
Den ena metoden som används för att förhindra brandförlopp innebär att eliminera syreflödet från undersidan av taket, denna metod är den Holländska metoden., vilket är en sluten konstruktion som innebär att vassen binds fast på råspont eller skrjuvbart skivmaterial med en vindduk emellan, där syreflödet underifrån förhindras. Den andra metoden är den Danska metoden, vilket innebär att ett obrännbart membran, Sepatec (en glasfiberväv i kombination med stenull), fixeras mellan strån och läkt.
När någon av dessa två metoder för brandsäkring görs kan man säga att brandrisken för ett vasstak inte är större än för någon annan taktyp.